tisdag, augusti 28, 2007

Glass på tunnelbanan - en bra idé?

Skulle åka sällskap från T-centralen med min inneboende Linda idag. Hon var lite senare än vad jag var, så jag stod o hängde på plattformen medan folk gick av o på några tåg.

Klockan var typ halvsex o det var fetaste rusningstrafiken. Så tågen var sådär sjukt jävla packade som det oftast är då.

Jag var trött som fan o på rätt sopigt humör. Då fick jag syn på en absurt rolig syn.

Det stod en snubbe med en glass upptryckt mot en av dörrarna. Han hade en stor smaskig strutglass. Men han kunde verkligen inte äta den. Han var liksom mosad mot dörren med huvudet o glassen bredvid o det enda han kunde fokusera på var att hålla glassen borta från rutan medan den smälte mer o mer o han bara kunde hoppas hoppas att han snart skulle få kliva av o äta sin glass.

Varför klev han på? Klev han på när det var lite folk o åt sin glass i godan ro då det helt plötsligt dök upp sjuka mängder av onda människor som tog hans tunnelbaneplats o därmed förstörde hans fantastiska smakupplevelse helt abrupt? Eller tänkte han på allvar att det var en bra idé att äta sin glass just där o då? Ville han bara hålla lite i nånting o tyckte att en glass var ett bra alternativ?

Han såg i alla fall ut som en sån där bild som man gjorde av sig själv i kopiatorn när man var liten.

måndag, augusti 27, 2007

Att sortera kvitton

En av mina allra bästa vänner är inneboende hos oss i ett par veckor då hon flyttat till stan, men ännu inte fått komma in i sin nya lya.

Det är härligt, idag när jag o Staffan släpat oss hem från jobbet vid åtta fanns det en fantastisk pastasallad färdig, god och tillagad.

Jag vill ha henne som inneboende för alltid.

Men alldeles nyss gjorde hon nått som chockade mig. Hon sorterade sina kvitton o skrev in månadens utlägg i ett block. Jag trodde inte att människor gjorde sånt.

Ja, jag inser att det är klokt. Att man liksom får bättre koll.

Men jag skulle aldrig, aldrig kunna göra det själv. Av många anledningar:

1) Jag skulle aldrig lyckas spara mina kvitton.
2) Jag skulle inte vilja veta vad jag gjort av pengarna på.
3) Jag skulle tappa bort blocket där jag skrivit in utläggen.

Jag inser dock att jag kanske borde ha lite bättre koll. Häromdan var jag o Staffan på banken för att få lånelöfte. Vi kunde inte svara på basic-frågor som vad vi tjänar eller hur mycket CSN vi betalar i månaden.

Å andra sidan är det ju alltid härligt att chockskada en stackars banktant som lever sitt liv av o för Struktur.

söndag, augusti 26, 2007

Söndagskväll från min vy


En skön söndag med lagom mängder sport (klockan på 03.00 för försöken i VM, somning igen vid sex, vakning vid 10 för finaler fram till 15 och sen Inter-Udinese i Serie A-starten)...

...följt av ett eget litet löpvarv.

Efter en sån dag ser det ut så här hos oss.

Varsin dator. Jag på Facebook. Staffan spelar spel.

O så förståss. TV på. Måste ju se repriserna och intervjuerna från dagens sport.

Ibland undrar man över sig själv. Men det blev i alla fall VM-guld.

Poke

Här kommer svaret till alla er som undrat.

Alltså om va fan poke e egentligen. Varför, vad betyder det, vad innebär det?

Wikipedia är återigen en fantasisk lösning på tidens stora, stora problem;

"Poke, a feature on Facebook where a user can try to get another person to notice them."

Inte svårare än så. O inte heller enklare.

lördag, augusti 25, 2007

Fullständiga rättigheter

För ett par år sedan så konstaterade min vän Cecilia att ställen där det står "fullständiga rättigheter" på fönstren alltid är alkishak. Ställen dit folk går för att få jävligt billig öl i komibnation med flottig mat. Man kan ofta få sig en bärs för under 30 spänn o pommes eller pizza som dryper i flott.

Men det är ofta sjukt välbesökt o de har absurda mängder stammisar.

Ställen dit folk går för att på bästa möljliga sätt få ut mesta APK för sina surt förvärvade slantar.

Missförstå mig inte. Jag älskar sunkhak. Det är härligt. Man slipper, utan undantag betala garderob o man kan alltid ha en härlig kväll. O man vågar kolla kontot dan efter.

Det som jag nu undrar över är två ställen som ligger vägg-i-vägg på Kungsholmen. Det ena skriker ut om sina fullständiga rättigheter o har även en extra garnityr på sina fönster där det står "en halvliter öl för 27 kronor", ochdet andra har samma bokstäver, men med tillägget "en halvliter öl för 28 kronor".

Frågan är då - om man letar kronor när man skall gå på sitt sunkhak. Finns det då någon enda människa som kliver in på 28-kronorsstället?

fredag, augusti 24, 2007

Nattliga drömmar om Schulman

Jag drömde om Calle Schulman inatt. Jag kysste honom.

Väldigt försiktigt, ingenting allvarligt. Bara en liten, liten kyss med minimal tunga inblandad.

Men varför? Jag funderar inte särskilt mycket över Calle Schulman på dagarna. Men den där familjen har ju varit så på tapeten så det är ju svårt att undvika, och jag älskar Alex blogg.

Calle Schulman var förresten jätteliten i min dröm. Typ 1,50 eller nått. Jag kände mig som en jätte vid hans sida.

Grejen är att jag tror jag vet vad det handlar om. Jag har en kollega som, i nån vision att boosta hans självförtroende, ger mig två kändisnamn varje dag, och så måste jag välja nån av dem eller honom att ligga med.

Än så länge är han inte så övermodig, utam ger mig utmaningar som "Runar, Svennis eller mig". O då säger jag hans namn o han säger att jag gjort hans dag.

Igår var han iofs lite väl långt ute på hal is då han sa Tomas Brolin, Stefan Holm eller honom.

Men han klarade sig då med.

O kanske, kanske kan detta ha en del av nattens Calle Schulman-dröm. Att jag liksom tvingats tänka mer på att ligga med främmande kändisar kanske triggade igång det hela.

Även om den lilla kyssen Calle fick var väldigt oskyldig så fruktar jag att jag kanske börjar drömma om alla snubbar som mig kollega får mig att överväga liggande med.

torsdag, augusti 23, 2007

Facebookhysteri

Ok. Jag erkänner. Nu är jag också fast och frälst. Trodde inte att det skulle ske och har ignorerat folks mail om inbjudningar förr.

Men i fredags satte jag mig med min dator och helt plötsligt så insåg jag att det är sjukt jävla roligt.

Men. Så till frågan.

Jag har inte riktigt fattat än om folk liksom klickar på typ varenda människa de nånsin mött på stan men som man egentligen inte alls nånsin mer kommer prata med trots att man har varandras bilder på sin Facebook?

Nån slags variant på "den som har flest saker när han dör vinner" blir helt enkelt "den som har flest vänner på Facebook när den dör vinner".

Har man många vänner är man nånting o helt plötsligt kan hela världen se vilka man känner o framförallt hur många.

Poängen liksom tappas i viljan att alla. Alla. Ska finnas bland vännerna på sin Face-book då alltihop bara är en manifetation över vem man är. Att man är någon.

Ska bli intressant att se hur mitt egna beteende utvecklas.

söndag, augusti 19, 2007

Nakenbad

Har precis vaknat på söndagen efter att ha jobbat sex dagar första veckan efter semestern. (Vilken resulterat i att jag somnat före tolv både fredag och lördag, och känner mig som en pensionär.)

Men förra veckan var härlig. Då var jag, Staffan, Jonas och Ioanna och bilade i Europa.

En dag ligger vi på stranden och har det grymt då det plötslig tornade upp massor av moln, och det blev sjukt kallt.

Detta gör att vi kommer på att vi ska gå och bada bubbelpool nånstans. Och det tar inte lång tid innan vi hittar ett spa som verkar helt fantastiskt med massor med pooler, bastu-ar och annat härligt.

Så vi hostar snabbt upp en massa euro och springer lyckliga in.

Väl där inser vi att vi är på naken-spa.

Jag är nära att vända, men blir övertygad av de andra att stanna.

Att jag dessuton är chaufför den dagen och inte ens kan ta en bärs för att bli lite avslappnad gör inte saken bättre.

Men faktum är att min första nudistuppleveles (ni som känner mig väl vet att jag ju är rätt pryd...) blev schysst till slut när man hade insett att det var lika bra att bara ignorera sin egen barhet och springa runt och leka som ett barn i de olika spa-poolerna.

torsdag, augusti 16, 2007

En sån där morgon

Vaknade i morse av att Staffans telefon ringde. Då var klockan halvtio. Jag skulle börja jobba halvnio.

Arg som fan skriker jag åt Staffanhur dålig han är som stängt av båda mobil-alarmen.

Jag tar mina grejer, skäller och drar till jobbet.

På lunchen kommer jag på att Staffan fyller 30 idag.

Jag skäms. Som fan.

Men han var inte arg. Han bara skrattade när jag ringde och smörade. Min kille är den bästa.