Jag harvar mig fram

För nästan exakt ett år sen startade jag denna blogg. Mitt första inlägg handlade om att jag skulle gå på semester. Betald semester.

Idag ska jag gå på semester. Fast ändå inte. Återigen är jag tillbaka i sommarjobbarsvängen. Kanske trodde jag att när jag en gång hade fått en riktig och betald semester att det alltid skulle vara så i framtiden. Kanske trodde jag att det skulle leda till en lång framtid av betalda slappa dagar på sommaren.

Men nu blir det inte så. Slutar på ena jobbet idag och går direkt in i nästa på måndag. Om en månad får jag två veckors obetald semester innan jag fortsätter jobba igen.

En kollega sa alldeles nyss till mig att jag "harvar mig fram". Hon ville säga det på ett positivt sätt, men hon hittade inget ord för det.

Betyder det att det inte finns något positivt ord för mitt sätt att arbeta? Att jag hoppar mellan saker? Att jag gör flera saker samtidigt? Att jag lever mitt arbetsliv i projektform?

Jag googlar "harva sig fram" och det blir massor med träffar, men bara dåliga.

Och just nu känns det ruttet att jag inte får nån betald semester. Men å andra sidan kan jag ta ledigt när jag vill. Jag kan ta sovmorgon när jag vill. Jag kan vara bakfull när jag vill. Jag kan sticka på semester när jag vill. Jag kan dra från jobbet när jag vill. Jag kan göra va fan jag vill.

Jag ska alltid harva mig fram.

Då ska väl även jag dissa särskrivningar

Det görs överallt. Av alla. Påpekas om särskrivningar. Här kommer mitt bidrag.

Jag läste alldeles nyss skylten:

"Alkohol fritt alternativ"

Jag tyckte det var sjukt roligt.

Hur använder man ett paraply?

Idag spöregnade det ute. Som fan. Regn, regn, regn.

Och i detta väder har jag promenerat mellan diverse platser. Då jag själv inte mognat till den grad att jag äger ett eget paraply har jag i princip obefintliga paraplykunskaper och jag kom dyngsur till jobbet i morse. Men väl där kunde jag låna ett paraply för mina fortsatta utflykter.

Men då kommer ju den stora frågan. Hur gör man? Alltså jag fattar hur man fäller upp det, hur man håller det osv. Men det här med att möta folk. På smala platser, typ trottoarer, typ gångar och sånt.

Om man håller paraplyet kvar i den bekväma höjden som man själv vill så innebär det ju att man krockar ihop med varandra.

Detta faktum gjorde att jag varje gång jag mötte någon lyfte jag mitt paraply högt, högt upp ovanför huvudet. Konsekvensen av det var att jag trots detta säkerhetsredskap blev blöt, då deras paraplyer liksom skapade en ränna ner in på mig där jag gick och gjorde dem en god gärning.

Ska man stå ut med detta bara för att man är schysst? Eler ska jag helt konsekvent bara skita i att lyfta paraplyet som alla andra gör (utom en gubbe som också lyfte vilket ledde till att våra paraplyn krockade, fast väldigt högt upp) och knocka ut dem i vägen där alla bilar kör och där vattenpölarna är knädjupa?

Jag fattar inte.

Intressant möss-tryck

I Norrköping finns det en alkis som ibland har en mössa på sig som det står "Mjölk är livet" på.

Ibland kommer jag att tänka på honom. Jag kan dock inte riktigt bestämma mig för om det är den ultimata formen av humor eller det helt omvända.

Det är ungefär som när Cecilia hörde en man med blindkäpp säga att han "varit inne i stan och kollat runt lite".

Midsommarfirande på Österlen

I helgen var det då dags för midsommar. Denna tradition utan like. Det skall utföras utomhus. Det skall ätas sill. Det skall inmundigas enorma mängder alkohol.

Efter att ha svängt förbi Malin och grillat och tvättat (Staffan drog till Italien med tvättnyckeln) begav jag mig till Skavsta för att hämta min kära kille.

Jag plockade upp honom efter midnatt, vi körde ner till Värnamo, sov ett par timmar på en parkering, slängde i oss en MCDonalds-macke-frukost, fortsatte köra och landade i Lund vid nio. Efter ett par timmars slappande var vi sedan människor igen och vi gav oss iväg till Österlen för camping.

Och inte tog det många sekuder innan könsrollerna dök upp. Killarna fixade tält, vi bar lite grejer och började sen dricka och lyssna på musik. Vi kom dock fram till att eftersom det var hårdrock och öl vi konsumerade så var ändå balansen okej. Ioanna demonstrerade hur icke-tjejigt hon betedde sig medan vi flydde från tältfixandet.


(Vi hjälpte faktiskt till sen, känner jag ett enormt behov av att tillägga.)

Fantastiskt nog så bestämde sig fru väder för att visa sig från en rätt trevlig sida och vi slapp regnet helt. (Dock sabbade jag mina kläder totalt ändå, då jag gjorde nån form av försök till hjälteinsats och gav mig ut i rosenbuskar högre än mig själv för att hitta ett bortfluget radiostyrt flygplan.)

Men långt innan den incidenten inleddes festen i högt tempo.


Snubben med långt hår utanför tältöppningen är en kajaksnubbe som heter Daniel. Han var på väg ensam i en kajak från Strömstad till Haparanda när vi plockade upp honom och gjorde en insats för hans hälsa genom att bjuda honom på stora kvantiteter av alkohol (vilket måste varit en enorm kontrast till hans senaste veckor som spenderats i ensamhet där ute på havet). När vi vaknade på lördagen var han borta. Men han lämnade en kärleksfull lapp.


Dagen efter midsommar var det annars mest fokus på mat. Max-burgare och sånt. Jag lärde mig massa nytt. Det visade sig att majoriteten av gänget var Max-experter.

Att borra i majs

Jag sa en gång till Malin att hennes kille Rickard känns mycket manligare än Staffan gör eftersom han kan göra traditionellt manliga saker av typen bygga, borra, putsa, osv.

Efter detta uttalande fick jag världens ångest och tyckte att jag var sjukt könsstereotyp och konservativ. Vet inte vad det kom ifrån, och vill inte tycka så. Man fan, jag kan inte hjälpa att tanken dyker upp...

I alla fall. I torsdags var jag hemma hos Malin och grillning stod på programmet. Rickard hade köpt färsk majs som visade sig vara sjukt hård. Varpå han kommer på idén att hämta borren och borra sig igenom majsen för att kunna göra grillspett.

Han ville inte vara med på bild själv, så Malin förevigade ögonblicket med mig som utförare.


Det finns flera saker jag tycker var manligt i detta:

1) Att komma på idén.
2) Att rusa ut och hämta borren.
3) Att ha en borrmaskin hemma.

Men det funkade grymt. Årets tips till folk som vill göra spett men har för hårda råvaror.

Brucan är tuff - Staffan är nästan lika tuff

Innan igår hade jag inte sett en amerikansk rulle fylld av parader av omotiverade actionscener på sådär tio år. Men igår hade Elin bjudit in till förhandsvisning av Die Hard 4. Då det skulle bjudas på bärs och pizza tänkte jag att det var en bra idé att gå dit.

Sagt och gjort. Tillsammans med Johanna (tyckte att det var tryggt att gå med nån som precis som jag håller filmtittandet till amerikanska romantiska komedier) travade jag då ner till Astoria för denna filmmagi igår kväll.

Och jag måste säga att jag är positivt överraskad. Det var mycket humor. Det fanns en handling. Och Bruce Willis var så cool så han vann mitt hjärta.

Att någon klarar av att hoppa ur en nerskjuten lastbil upp på ett jet-plan och skuta ut piloten och sen hoppa av igen är helt klart imponerande. Att köra bil i 200 kilometer i timmen, slänga sig ur men ändå lyckas få upp bilen på en ramp så att den flyger 30 meter upp i luften och mejar ner en helikopter. Det är nästan ännu mer imponerande.

Känner inte att min kille som - samtidigt som jag såg Brucan göra mer och mer imponerande prestationer - blev utelåst på en balkong i Italien med bar överkropp och fick klättra nerför husväggen (han var på plan ett), bli fasttagen av vakter, insläpad i receptionen och utskälld inför några hundra konferensdeltagare från konferensen han är på är riktigt lika tuff. Men ändå nästan.

Välsignelse och 30-årsfest i Lund

Var nere i Lund förra helgen och firade Jonas som fyllde 30 i våras. Grymt härlig fest med fri alkohol (Jonas hade storhamstrat i Tyskland), guitar hero (Staffan var helt besatt), radiostyrda flygplan (många var helt besatta), en full kille som gillar att vara naken som försökte ragga på tre flator och mycket annat.

Dock inleddes helgen med helt andra grejer. Staffans företag hade gjort en visualisering av ett kloster på 1400-talet och detta spektakel skulle till att invigas. Vad vi inte visste var dock att invigningen inleddes med en mässa. Á la 1400-tal.

Jag slapp undan detta med Staffan var chockskadad halva resan ner till Lund efter att en biskop tittat honom i ögonen och sagt "Kristi blod för dig utgjuter" och sedan välsignat företaget.

Det tog dock inte lång tid efter ankomsten till Lund innan biskopen skulle ha varit mer ckockskadad om han närvarat.

Ekonomimänniskan på mitt jobb

Några platser bort från mig här på kontoret sitter vår ekonomimänniska. Hon pratar oavbrutet i telefon med människor om siffror som inte stämmer.

Hon har en allvarlig stämma och säger ofta till på skarpen till dem som har äran att vara i andra änden av telefonluren.

För hon har en riktigt telefon också. Med sladd. Och en ringrignal som låter som en telefon. Det är inte ofta man ser de där spiralsladdarna nuförtiden. Men här finns det en.

Ekonomimänniskan är jättetrevlig på alla sätt mot oss som är på hennes företag. Men de som skickar fakturor och sånt får höra hennes barksa ekonomimänniskoröst. Får man lära sig sånt på utbildningen?

Alla ekonomimänniskor jag nånsin träffat låter exakt som hon. Och beter sig precis som hon. Korrekt och pedantiskt. Rätt ska vara rätt liksom.

Jag tycker att det är härligt och skrämmande på samma gång.

Vilken vecka är det?

Det här är min favoritsajt. Den har legat nere i några månader och idag, när jag behövde den som mest, så var den tillbaka.

Så enkelt. Så genialt.

Fyra superhjältar går på fest

Här kommer de utlovade bilderna på fyra superhjältar som ska på fest.

Hulken dricker cocktail.



Jag kan dock inte bestämma mig för om Hulken eller Spindelmannen är tuffast.



Ioanna gjorde självklart succé som Catwoman.



Och så här såg jag ut när jag var Batgirl.



Sen tog vi bussen till Uppsala. Vi satt självklart längst bak och var tuffa. Ioanna och Staffan var supertuffa.

"Det bästa med Stockholm är att det är så nära till Finlandsfärjorna"

En kompis har skaffat en tjej som tycker att det bästa som finns är att åka Finlandsfärja. Hon åker sådär tio gånger om året.

Hon sa en gång att det bästa med Stockholm är att det är så nära till Finlandsfärjorna.

Då denna story berättades för Ioanna blev hon så exalterad av fenomenet så hon engagerade mig, Staffan, Jonas och henne själv i en tur till landet i öst i höstas. Idag fick jag bilderna och måste självklart lägga upp dem här.

Vi kliver ombord.




Ioanna och jag den första kvällen då vi fortfarande var pigga:



Jonas och Ioanna är sjukt snygga i karaokebaren. (Vi sjöng dock inte.)



Staffan och jag i asgarv i hytten.



Vi klev faktiskt av färjan också. Här är beviset.



Bland det roligaste vi såg under vår tid på Östersjön var denna något överförfriskade bissnissman som däckat i en trapp.



Sen åkte vi hem, efter min bästa finladsresa någonsin (av tre). Det här var hösten 2006. Tror att vår kompis tjej har hunnit med sådar fem turer efter vi var iväg.

Olika prioriteringar

Gjorde någon form av storhandling med Staffan igår. Då vi flyttat och rört oss runt rätt mycket har vårt kök varit pinsamt tomt på sista tiden. Vilket får rätt sopiga konsekvenser som att man käkar ute mycket mer och därmed blir fattig samtidigt som man går upp i vikt (vilket är en oerhörd dålig kombo nu när sommaren är i antågande).

I alla fall demonstreras skillnaderna mellan mig och min kille tydligt när vi shoppar mat. Båda vet vad den andra inte vill ha och kör sina egna nersmugglingar av varor i vagnen. Jag smugglar ner linser och bönor. Staffan smugglar ner sylt och andra sötsaker.

Alltid intressant att packa upp varorna när vi kommer hem. Och att sedan lyckas få in sina nedsmugglade saker i mat som den andra går med på att äta.

Ikväll är förresten Staffan borta och jag har fixat fulkornsbulgursallad med linser till lunchlåda imorrn. Jag är rätt övertygad om att han kommer "glömma" den hemma.

(Fast faktum är att när vi packade upp varorna sa Staffan med nervös stämma. "Jag tror att jag skulle vara jättetjock om jag inte blivit ihop med dig.")

Fyllebild med Karin

Det här är en gammal bild som är ännu ett försök att bli snygg på bild. Jag vet inte varför man alltid tar dessa foton på fyllan. Det är ju inte precis då man är snyggast. (Men det är väl då man känner sig som snyggast dock.)



Man kan se "mina ögon" som Cecilia kallar det. Cecilia hävdar att man kan se att jag druckit på mina ögon efter ett halvt glas. Malin säger att man kan höra det på min röst efter ett halvt glas. Själv tror jag inte på vad de säger. Jag hävdar att jag aldrig blir onykter.

För övrigt är Karin grym på fest. Hon fylleringde från Bryssel ett par dagar efter att den här bilden togs. Då var det tidig morgon och hon fotade sig själv vid konstiga statyer om jag tolkade det hon sa rätt. Dagen efter (= samma morgon) höll hon föredrag på Nato. Bra jobbat Karin. Me like!

Lunch med Linda

Linda och jag käkade lunch på stationen innan vi skulle åt varsitt håll. Det var helg och livet var härligt.

Det som gör Linda så glad är att hon just fått in sin sallad med pesto, och upptäckt att det verkligen är mycket pesto. Linda är besatt av pesto. Hon äter det på allt.

Tillbaka i Norrköping igen

I helgen drog jag ner till Norrköping och hälsade på Jossan, Peter och Elsa. Det var sjukt härligt att lågkonsumera alkohol och högkonsumera umgåsande.

Efter att Elsa somnat spenderades fredagen på balkongen. Peter plockade fram vattenpipan. Och det kändes sådär härligt sydeuropeiskt allting.



Lördagen var bara härlig. Det premiärbadades och hängdes vid vattnet hela dagen. Dock var vi bättre på att smörja in kidsen än oss själva i diverse hudlotion, varför tre röda och två vita människor återvände från stranden.

Elsa var så här snygg när hon drog på sig mina brillor.



På söndagen skulle jag hem och jobba. Men SJ grusade mina planer och fick mig att spendera stora delar av arbetstiden väntandes på en buss i Kolmården.

Nationaldagsfirande

Det blev en härlig nationaldag. Linda kom hit. Det var härligt. Då hon fram till i lördags bodde i Umeå så är det inte precis så att man får ses så ofta man vill. Men nu var hon här och hängde i den fantastiska solen.

För hänga var precis det vi gjorde. Gick till Tanto vid elva och käkade frukost. Sen fortsatte det med lunch, snacks i sjuka mängder och sen dök förståss alkoholen upp.

Då blev det ännu roligare.

Linda hade träffat en kille det sista hon gjorde innan hon lämnade Norrland, och vi var alla engagerade i hennes livsöde. Dock framförde vi de flesta råden med hjälp av svenska schlagerhits och skapade ett fantastiskt smeknamn till killen. Ett smeknamn jag inte tänker skriva ut här. Men det förkortas NB.

Micke var i alla fall så här glad över att vara i solen. (Eller just i detta läge var det skuggan som gällde, då det var för varmt att vara i solen mitt på dagen.)



Och Cecilia var så här snygg:



Linda var mycket fascinerad av två nyckelpigor som parade sig. Och med hjälp av Mickes teknologkunskaper lyckades vi skapa en jättenärbild.



När det drog ihop sig mot kväll gick vi hem och kollade fotboll. Sverige krossade Island.

Kort sagt en mycket bra dag.

Kvarnen är alltid en upplevelse

Kom loss från jobbet strax före elva igår kväll och begav mig till Cecilia för att mellanlanda med ett glas rosé innan det var dags för vidare vandring till Kvarnen.
(Vi konstaterade nån dag att det var sjukt länge sen vi var på krogen och bestämde oss för att göra en insats för oss själva just igår.)

Sagt och gjort. Och det är lustigt, jag vet inte varför jag blir förvånad. Men jag som är van att oftast ha Staffan med mig när jag är ute, har en förmåga att glömma bort hur folk raggar på krogen.

En snubbe gick fram till oss och stod precis bredvid och "kollade läget" fyra-fem gånger innan han till slut tog mod till sig att komma fram. Öppningsrepliken är då någonting i stil med "Kan ni slå mig hårt, jag har ett brutet revben och jag vill ha ont någon annanstans också så att jag slutar tänka på mitt revben". Undrar om han hade hört det där med att killar som visar svaghetstecken ska vara attraktiv för då känner kvinnorna att de kan ta hand om dem? Men han visste inte riktigt vad det innebar.

Han var i alla fall till slut så envis så Cecilia fick bli otrevlig. Han var framme hos oss uppskattningsvis 25 gånger för att säga oväsentligheter.

En annan snubbe la armarna om oss båda och inledde med frasen "Jag har världens största kuk men bara så ni vet jag har fru och barn hemma, så jag är ärlig från början". Vi talade om för honom att han var sjukt oattraktiv. Cecilia kom in i det tillstånd som Jossan brukar beskriva som pervers fascination (det tillstånd som uppstår när man bara måste fortsätta kolla på nått, lyssna på nått osv fast det är stört) och snackade med snubben en stund. Försökte liksom få ur honom nått vettigt. Men det gick inte.

När vi satt och käkade en fyllemacka på lite plank som låg på Götgatan konstaterade vi att det var en härlig kväll. Förutom störda snubbar så hann vi med sjukt mycket social spaning på folk. Vilket alltid är roligt.

Jag vandrade hem i sommarnatten och var lycklig över att det var ljust och varmt.

Röd dag är festens dag

Pratade med en kompis på väg hem från jobbet. Jag stönade lite över att jag bar på massa tunga grejer, var klädd i alldeles för mycket kläder (svart dessutom), fick trängas på bussen, och var på väg hem för att lämna grejerna, käka lite och sen vända iväg till mitt andra jobb.

"Jaha, har du varit och shoppat, kul, vad har du köpt", sa han.
"Sprit", svarade jag.
"Aha, du tillhör dem som skall göra ännu en röd dag till en alkoholtradiotion?" frågade han.

Jag hade inte tänkt på det på det sättet innan. Inte reflekterat över anledningen till att man är slipper jobba imorrn. Mest tänkt att det är ledigt = fest. Men varför inte? Ska man fira svensk nationaldag så ska man väl göra det som svenskar gör bäst. Dricka sjuka mängder alkohol.

17 eller 34 - visst är det svårt att veta

Var ute och drack öl med några kompisar igår. På Medis.

Karin och jag kom dit först och beställde varsin öl. Sen kom Cecilia. Vår servitör bad henne visa leg. Vi knäckte oss, men tänkte att, "jaja, det är väl minst 20 här i så fall". När servitören gick förbi nästa gång frågade vi vad det var för ålder. "Arton", svarade han. Vi knäckte oss igen. Halva Cecilias liv har gått sen hon var 17.

Vet inte om han trodde att vi hånade honom när vi vek oss av garv. Men vi fick fruktansvärt dålig service resten av kvällen.

Mollbolls inte längre så lilla son

Svängde förbi Malin en snabbis på väg från Askersund tillbaka till Stockholm (som vanligt hann jag vara där i typ 20 min innan jag skulle med tåget, men det är väl det lilla som räknas). Lyckades också föreviga hennes underbara två-åring Robin.

Gammal picknickbild

Den här bilden är varken jag eller Cecilia så jättenöjda med. Men för situationens skull måste den få finnas här.

Det var för ett par veckor sen när det var den första riktiga sommardagen. Vi hängde i en park och picknickade iskaffe, pannkakor och meloner. Det var härligt (tills jag var tvungen att gå och jobba).

Gårdsauktion

Var hemma hos mamm och papp i helgen. De hade gårdsaktion. Det innebar att allt som fanns på vår gamla sex-generationers-släktgård skulle bort. Varje liten pryl.

Det var en intressant upplevelse på många sätt. Till exempel känner man, som ofta när man kommer hem, av könsstereotypa roller. Det förutsätts att man inte ska kunna bära saker för att man är tjej och man ska dessutom bara vara intresserad av textiler och sånt.

Jag bar tunga saker och engagerade mig som mest i aktionen när alla bultar skulle ropas ut. Bara för att.

Det bästa semestersexet

Aftonbladet har ett test idag som jag funderar lite över. Det handlar om semestersex. Här är några av frågorna:

2. Hur ofta har du sex på semestern?

Aldrig
1 gång/månad
2 ggr/månad
1 gång/vecka
3 ggr/vecka
Varje dag

Min direkta undran här är ju det stora glappet mellan 1 gång/månad eller aldrig. Är det så folk fungerar? Är det sämre än en gång i månaden så är det aldrig. Finns det inga mellanting? Man har ju till exempel hört om folk som slår till på födelsedagar och annat. Dessutom är jag väldigt avundsjuk på folk som har så lång semester som man antagligen måste ha om man på semestern kan få ihop ett snitt av en gång/månad.


6. Var har du helst semestersex?

På sandstranden
I bilen
Hos grannen på midsommarfesten (dock inte med grannen)
På en sommaräng
I charterhotellets pool
Hemma i sängen

Är det här någon form av "de vanligaste platserna" eller är det Aftonbladet-redaktionens favoriter? Hur kom det sig att det blev just dessa platser? Hos grannen på midsommarfesten måste vara självupplevt av någon.


7. Vilken sorts semester tycker du är sexigast?

Husvagnssemester i Simrishamn
Chartersemester till Cypern
Skärgårdssemester i någon pittoresk stuga
Cykelsemester på oändliga landsvägar
Äventyrssemester till Tibet
Båtsemester i, exempelvis, göteborska vatten

Här har jag samma undringar som på den förra frågan. Med tillägget - hur fan kan nån tycka att "cykelsemester på oändliga landsvägar" är sexigt. Det måste vara samma person som gillar sex på en sommaräng. När man blir trött på att cykla slänger man cykeln i diket och springer ut på ängen då landsvägen är oändlig och man uppenbarligen inte kommer komma fram till någon sexigare plats inom en rimlig framtid.